Usability
Vår vardag är full av tekniska apparater som vi måste interagera med för att kunna använda. För att göra det så enkelt som möjligt för användarna är det viktigt att produkterna har ett genomtänkt gränssnitt. Kursen Usability – metoder och verktyg tar upp metoder för att både teoretiskt och praktiskt utvärdera en produkts användarvänlighet. Användartester, för att se hur människor faktiskt hanterar en produkt, är en central del i kursen.
För att tillämpa kunskaperna gör studenterna ett projekt där en befintlig teknisk produkt ska utvärderas och förbättras med avseende på gränssnittet.
Förbättring av sömnfasklocka
En sömnfasklocka består av en väckarklocka kopplad till ett armband som ska sitta kring handleden när du sover. Genom att mäta dina rörelser kan klockan väcka dig när du sover som lättast, förutsatt att du lyckats ställa in klockan rätt. Produkten valdes till förbättringsprojektet eftersom den inte är helt lätt att hantera intuitivt.
För att först kartlägga klockans olika funktioner, och hur dessa utförs, gjordes en HTA (Heuristic Task Analysis). Den visar till exempel vilka steg och knapptryckningar som krävs för att ställa in alarmet. Sedan gjordes en CW (Cognitive Walkthrough) och PHEA (Predictive Human Error Analysis) för att se var i hanteringen det kan bli fel och vad konsekvenserna blir.
Efter att klockan analyserats teoretiskt gjordes användartester där ett antal testpersoner fick utföra bestämda uppgifter, bland annat att ställa in alarmet och ändra alarmljud. Testen utfördes med hjälp av en modell av klockans gränssnitt som byggts upp med Visual Basic, och en modifierad mus fick motsvara klockans två knappar och scrollhjul. Under testet räknades antalet klick och total tid testpersonerna behövde för att utföra uppgifterna samt hur många uppgifter de klarade felfritt. Även testpersonernas upplevelse av interaktionen med klockan mättes med hjälp av en enkät.
En hel del problem upptäcktes under testerna, bland annat hade testpersonerna svårt att förstå hur inställningarna skulle bekräftas och förstå att en inställning var gjord. Texten på displayen var också svårtolkad: Vad betyder t.ex. SD*A*SET och SD*V*SET?
Lösningarna till problemen handlade mycket om att göra inställningarna tydliga, vara konsekvent i hur inställningarna görs och ge feedback på när något är utfört. T.ex. ändrades så att alla inställningar som ännu inte är bekräftade blinkar, när de sedan blivit bekräftade Lyser OK! i displayen och inställningen slutar att blinka. Texterna i displayen arbetades även om. SD*A*SET, för val av alarmljud, byttes till det tydligare SETSOUND och SD*V*SET, för att ställa in alarmets ljudvolym, valdes till SETVOLUM.
Ett andra användartest utfördes, på samma sätt som det första, för att kunna jämföra det gamla och nya gränssnittet. Resultatet blev att medianen för antal klick testpersonen behövde för att utföra uppgifterna minskade med 62,5% och medianen för totala tidsåtgången minskade med 44%. Antalet felaktigt utförda uppgifter halverades och även användarnas upplevelse av att använda klockan förbättrades med det nya gränssnittet.
Projektgrupp: David Gillblom, Magnus Lüttkens, Christer Olofsson, Christofer Wik. Årskurs 3, höstterminen 2008.
Skriv ut 
